Margareta Pemer: Gubbarna får gärna utmana lite

För Trosaborna är Margareta Pemer väl känd för sina figurer i lera, eller ”gubbar” som hon kallar dem. Hon har visat dem i flera utställningar och många har besökt hennes ateljé. Och gubbarna är populära. Vid Trosabygdens konstförenings utställning under Konstens vecka 2021 röstades hennes verk ”Fullvaccinerade” fram som favorit. Men hon stryker inte medhårs utan vill gärna att gubbarna utmanar lite.
Margareta flyttade till Trosa 1988.
- För att komma ner på marken, som hon säger.
Hon flyttade då från Vasastaden i Stockholm där hon arbetade som tandläkare och hon fortsatte att arbeta som tandläkare i Trosa. 2017 pensionerade hon sig för att kunna ägna sig åt sin konst fullt ut.
- Jag har alltid hållit på med någonting.
Hon kunde då också göra om en stuga på tomten till ateljé. Att få en ateljé var en dröm som hon hade haft länge som gick i uppfyllelse. I ateljén finns verktyg, lera, en brännugn och en lånad drejskiva. Och både färdiga och halvfärdiga gubbar.
- När jag fick ateljén trodde jag att jag skulle göra vaser, men i stället började jag göra gubbar.
Hon säger att hon alltid har ”ritat och grejat” och att gubbarna alltid har funnits hos henne.
- Man kan uttrycka många olika saker med deras ansikten men också med hur de står och med rörelse. Men det är svårt att få till det rätta uttrycket.
Till att det är svårt bidrar att lera är ett levande material som rör sig.
- Så det blir inte jämt som man vill.
Figurerna har ofta funnits hos henne ett tag innan hon börjar modellera dem.
- Jag sitter ofta och ritar och kluddar och ibland blir det något och ibland inte.
När hon har bestämt sig för en figur gör hon först en skiss av den. Därefter modellerar hon den och låter den torka lite innan hon finslipar den. Sedan får den torka ordentligt innan hon målar, bränner och slutligen glaserar den. Tillverkningen av varje gubbe är alltså en tidskrävande process. När hon modellerar börjar hon med huvudet.
- Och sedan ser jag på något sätt vem det är. Jag pratar med mina figurer medan jag gör dem också.
Inspirationen till en figur kan komma från nästan vilket håll som helst.
- Men det ska vara något roligt och det får gärna sticka ut. Jag kan till exempel bli inspirerad om jag ser någon som har blommiga badbyxor.
- Och gubbarna får gärna utmana lite.
Margareta har ingen formell konstnärlig utbildning. Hon har däremot gått olika kurser, bland annat en introduktionskurs i hur man arbetar med lera, en stenhuggarkurs, en kurs i skulptur och kurser i akvarellmålning. Hon har också stor nytta av erfarenhetsutbytet i olika grupper på sociala medier.
Och även om konsten fyller en stor del av hennes dagar ser hon inte på sig själv som professionell konstnär utan konsten är mer en hobby.
Hon tycker också att det är kul när någon vill köpa hennes gubbar och hon har ställt ut flera gånger på Konsttriangeln och Konstens vecka i Trosa och en gång på Söder i Stockholm.
Under Konsttriangeln brukar hon ha ateljén öppen för besökare. Som mest har hon har haft 110 besökare under en dag i ateljén.
- Många blir glada av att se gubbarna och det bidrar till att det är kul att göra dem.

Text: Peter Almerud